Den här hemsidan handlar om prärieindianernas historia. Stor vikt har lagts ner på hunkpapaledaren Sitting Bull som ju har satt ett djup avtryck i den amerikanska historien. Hemsidan bygger på beprövad västerländsk vetenskap och studier samt på indianernas egna berättelser och erfarenheter. Drygt femhundra faktaböcker samt tidskrifter och häften som tar upp de mest skiftande ämnen rörande präriens indianer är mina källor. Följaktligen avslutas de flesta artiklar med en källhänvisning. Även författarens resor till den amerikanska prärien med fascinerande och lärande besök i olika indianreservat, krigsskådeplatser och museer har bidragit till hemsidans innehåll.

Det finns 356 indianreservat i USA och majoriteten av alla indianer känner sig faktiskt trygga i dem. De flesta indianer är inte så bekväma med att bli kallade för The Indigenous peoples, Natives, Native Amerikans, Indians eller First Nations. Många föredrar hellre att bli kallade Lakota, Crow eller Zuni och så vidare. En del indianer tycker att frågan om vad man skall kalla dem för rent ut sagt är idiotisk. Bara du bemöter dem belevat och artigt får du kalla dem för vad du vill. De värsta som kan hända då är att du blir tillrättavisad och får ett mera korrekt namn att använda.

År 1453 föll den kristna staden Konstantinopel i händerna på osmanska muslimer. I och med det bröts förbindelsen mellan Europa och Fjärran Östern med de asiatiska karavaner som transporterade åtråvärda silkesvaror och dyra kryddor till Europa. Portugal och Frankrike som ju hade kuster vid Atlanten blickade västerut och försökte nu upprätta nya försörjningslinjer till de länder kryddorna växte. Köpmannen och sjöfararen Christofer Columbus var övertygad om att man kunde segla västerut över Atlanten för att nå Indien. Det spanska kungaparet nappade på Columbus projekt och beslöt sig för att stödja honom ekonomiskt. På kunglig order iordningställdes i hamnen Palos tre skepp, Santa Maria, Pinta och Niña, med vilka man kunde segla över Atlanten.

Syftet med Columbus uppdragsresa var således att nå Asiens lyxartiklar genom att segla västerut över Atlanten. Det var möjligt med hjälp av dugliga skepp och kunskapen om att jorden var rund. Det Columbus och övriga Europa på den tiden inte kände till var att två stora kontinenter låg i vägen för en direkt sjöresa till Asien. Columbus trodde att han hade nått utkanterna av Indien men i själva verket hade han hamnat i den Karibiska övärlden. Han började nu segla längs öarnas kuster för att utforska dem och tog varje ö han satte sin fot på i besittning för det spanska kungaparets räkning. Men ju mera tiden led blev hans män mer och mer besvikna då de endast såg nakna människor i stället för sofistikerade och elegant klädda indier eller kineser som de hade väntat sig. Till slut var Columbus tvungen att återvända hem till Spanien.

I en lätt frånlandsvind tre timmar före gryningen den 16 januari 1493 inledde Christofer Columbus med fartygen Pinta och Niña överfarten hemåt från Nya världen. Flaggskeppet Santa Maria hade gått på grund den 25 december 1492 och av återstoden av skeppet lät Columbus bygga den allra första spanska fästningen i Nya världen som han döpte till La Navidad (spanska för Julen). Fortet bemannades av 39 män som då blev de första européer som bosatte sig i Nya världen.

I slutet på hemresan mitt ute på Atlanten förberedde Columbus sitt försvar mot de utmaningar han väntade sig från sina motståndare genom att summera sina upptäckter för Louis de Santangel, drottningens skattmästare, som skulle vidarebefordra dem till kungaparet. I detta brev försökte Columbus skönmåla sina upplevelser i Nya världen. Brevet är dock den första dokumentation angående Amerika och är då det viktigaste och mest värdefulla.

När Columbus beskriver människorna som han mötte på de Karaibiska öarna ansåg han att en generell beskrivning var svår. Hans berättelse blir här dock mera ärlig. Columbus skriver: ”De är alla nakna, män som kvinnor, som deras mödrar födde dem, förutom vissa kvinnor täcker ett område endast med ett blad från en växt eller nät av bomull. De har varken järn eller stål eller vapen, och kan inte heller använda dem, även om de är välbyggda och av imponerande längd, för de är så timida att det är förunderligt”.

Människorna som Columbus och hans män träffade på tillhörde tainofolket. De var en etnisk grupp som bodde utspritt över ett stort område och var skickliga på att odla majs och jams och tillverka keramik. De levde i små byar med 20 till 30 gemensamma bostäder i djungeln. Trots sitt fredliga bemötande kunde de vara skoningslösa krigare men nu hade de mött sin överman. I slutet av sitt långa brev gav Columbus så ett namn åt människorna han hade upptäckt: de var Indios, en benämning som naturligtvis härstammar från missuppfattningen att de bodde i Indien och då inte syftar på etnicitet, utseende eller kön. Även den geografiska benämningen Västindien har sitt ursprung från att Columbus trodde att han hade upptäckt Indien. Namnet Amerika är belagt från 1507 då en tysk boktryckare ville hedra en italienare vid namn Amerigo Vespucci som under en av hans resor var först med att upptäcka Amerikas fastland.

Får man då säga indian, eskimå eller skräling för den delen? Frågan är i alla högsta grad berättigad i dagens Sverige. De senaste decennierna har vänsterliberala grupper på amerikanska universitet, medier och inom politiken fått för sig att ordet ”indian” är nedsättande och rasistiskt. Det här är en del av den ”Woke-kultur” som brer ut sig i landet. Den har sin bakgrund i afro-amerikansk slang och kommer från ordet ”Awake” som betyder att man är vaken. Woke står för uppvaknande, att man blivit medveten. Det handlar om medvetenhet om förtryck och orättvisor mellan olika grupper, med fokus på ras, kön och sexualitet. Här finns även tanken att bryta normer och idka identitetspolitik. De som vill bryta normer byter ut ord som de inte tycker om och ersätter dem men ord som de tycker om. Indian blir då normbrytande Native American.

Identitetspolitiken lever i föreställningen att alla människor kan delas upp i grupper baserat på medfödda egenskaper, hudfärg, kön och sexualitet och utifrån dessa tilldelas privilegier. Höst upp i den identitetspolitiska hierarkin står den vita heterosexuella mannen. Dessa mäns tre egenskaper representerar maktstrukturer och därför förtrycker den vite mannen alla andra människor bara genom sin existens. Personer med annan hudfärg än vit och som inte är kristna kallas för rasifierad. När en sådan person utsätts för förtryck kan denne hävda att det är rasism.

Den vita heterosexuella mannen är således privilegierad. Det betyder att han har fördelar som han inte förtjänar tack vare sin hudfärg, kön eller sexuella läggning. Genom att befästa dessa privilegier förtrycker han mindre privilegierade. De privilegierade är rädda för att förlora sina privilegier vilket då ger upphov till fobier: homofobi, transfobi, afrofobi och islamofobi. Identitetspolitiken handlar alltså om förtryckande strukturer. Detta begränsas inte bara till individer utan gäller även länder och kulturer. Detta leder oss in på kolonialismen. Kolonialismen är det förtryck på global nivå som den vite mannen utövar. Genom att sprida den kristna heteronormativa kulturen över världen har den vite mannen med våld tagit land och resurser och skapat sin makt och rikedom.

Till sist vill jag bara gå in på det som kallas för kulturell appropriering. Det är när en privilegierad person respektlöst använder kulturella kännetecken för en förtryckt minoritetsgrupp. Exempel på det är när en europé klär ut sig till indian, same eller sminkar sig svart. Ett annat exempel från målerikonsten är Pablo Picasso. Mellan åren 1906–1911 målade han i en stil som var starkt influerad av afrikanska masker. Den så kallade afrikanska perioden i Picassos konstnärsliv är då ett bra exempel på hur en vit konstnär ägnar sig åt appropriering. Oljemålningen, Head of a Sleeping Woman, nedan är gjord av Pablo Picasso 1907. Målningen ägs nu av The Museum of Modern Art i New York.

Appropieringsbegreppet är emellertid svårt att definiera eftersom den är enkelriktad. Visa saker är tillåtna, till exempel att en icke-muslimsk kvinna bär hijab eller att en man spökar ut sig i kvinnokläder. Vita kvinnor och män får däremot inte bära afrofrisyr eller kineshatt. En förtryckt person får alltid approprirera en privilegierad kultur, exempelvis bära jeans, kostym eller basebollkeps. Likaså färga håret vitt eller rakpermanentat. Vad som är viktigt att förstå är att förtryck alltid går i riktning från privilegierade mot mindre privilegierade. Alla förtryckta har rätt att kämpa emot de privilegierade i ett sorts självförsvar. Likheten med marxismens uppror mot borgligheten är slående.

Jag skall här nu ge ett exempel hur denna nyckfulla Woke-kultur med sin marxistiska retorik fungerar och fullständigt struntar i fakta och traditioner. Universitetet i Nord Dakota har ett stolt collegelag i ishockey som kallades för ”Fighting Sioux”. På tröjorna bar de ett klubbmärke som föreställer ett indianhuvud. Man valde smeknamnet ”Fighting Sioux” för att delstaten är stark förknippad med de västliga siouxerna. Siouxerna var ju fruktade krigare och de symboliserar mod, stolthet och seger. Klubbmärket med indianhuvudet föddes 1930 och utseendet har med tiden fram till 2012 ändrats flera gånger.

Massiva påtryckningar från National Collegiate Athletic Association ledde till att Universitetet 2012 beslutade sig för att inte använda namnet ”Fighting Sioux” som ansågs vara rasistiskt. Tre år senare presenterade universitetet ett nytt smeknamn och ett annat och neutralt klubbmärke. Hädanefter skulle man kalla sig för ”Fighting Hawks” och indianhuvudet ersattes med ansiktet av en stiliserad hök.

Klubbmärket som North Dakotauniversitetets hockeyspelare bar på sina tröjor från 1999 och fram till 2012 är formgivet av en känd konstnär och skulptör som heter Bennett Brien. Brien är en chippewaindian och har en konstutbildning från just North Dakota University. Hans skapelse föreställer ett indianhuvud med fjädrar. Enligt Brien symboliserar fjädrarna en belöning för det akademiska arbetet och idrottsliga insatser som alla på Universitetet lägger ner. Den bestämda blicken i ögonen symboliserar styrka och förmågan att aldrig ge upp samt den koncentration som krävs för både akademiska studier och idrottsliga prestationer. Den gröna färgen symboliserar studenternas utveckling. Den gula färgen symboliserar solen som är förutsättningen för allt liv. Den röda färgen symboliserar livsglädjen som sprids över delstaten och formar dess invånare till bra människor.

Normbrytandet är ganska harmlöst medan identitetspolitiken är mera farlig då man vill kvotera in människor på arbetsplatser beroende på kön, hudfärg och sexuell läggning. Meritokratin som de västerländska samhällena bygger på sätts då ur spel. Meritokrati innebär kortfattat att de som har högst utbildning och erfarenhet får jobbet de söker. Utseende och andra parametrar spelar ingen roll. Vem vill åka taxi i Stockholm med en förare som inte har körkort eller har köpt körkortet på svarta marknaden!

Vänsterliberalerna i Sverige kopierar som vanligt det amerikanska och anser nu att ordet indian är rasistiskt, kolonialistiskt och imperialistiskt. I Sverige tar det rejält fart 2016 då den feministiska regeringen beordrar alla lärosäten att föra in mer jämställdhet i sin verksamhet. Det låter ju inte så farligt då vi svenskar är för jämställdhet mellan könen. I praktiken innebar det att universiteten ska införliva genusteorier och radikal identitetspolitik maskerad som vetenskap. Mycket snabbt spreds denna pseudovetenskap som en löpeld överallt i samhället. Plötsligt nödgades varje företag att författa en värdegrund. Ve dem som inte följer den!

Ett exempel på denna identitetspolitik i Sverige är namnet på en glasspinne som tillverkas av Triumf Glass. Företaget valde att döpa produkten till Sitting Bull och på förpackningen fanns då en tecknad indianpojke. Plötsligt får Triumf Glass hård kritik från vänstermänniskor som har köpt identitetspolitiken med hull och hår. De ansåg nämligen att förpackningens formgivning var kränkande och stereotypisk, ja rent ut sagt rasistisk.

Sommaren 2020 rasar debatten om glasspinnen vidare i sociala medier. Aftonbladet hakar på och i sin iver att få ut sitt budskap att stoppa glassen visar man tillsammans med en bild på glasspaketet ett fotografi på en indian som man tror föreställer Sitting Bull, men det gör det inte. Tydligen var budskapet viktigare än fakta.

Sveriges Radio Ekot (offentligt finansierad media) vill gärna vara med och startar upp en tråd i ämnet på Facebook. Men på grund av högt tonläge går man ut med följande meddelande i kommentarsfältet: ”God morgon! Nu har kommentarsfältet rensats! Rasistiska ord som indian och eskimå är INTE okey”. Kort därefter ångrar sig Ekot och postar följande ändring: ”Det var olyckligt av oss att slå fast att orden är rasistiska. Däremot vet vi att de uppfattas som kränkande och rasistiska av många människor”.

Historien blir nu löjeväckande då Ekot förklarar att glassen från Triumf Glass har fått sitt namn efter Sitting Bull som var en hövding över urfolket sioux! Alla vi som är initierade i prärieindianernas historia vet att sioux är ett nedsättande ord som gavs till dem av deras ärkefiender Chippewa. De kallade siouxerna för ”Nadoweisiw” som betyder små huggormar. Franska handelsmän i området förvanskade ordet till ”Sioux”. Således började man använda begreppet sioux till Dakota, Nakota och Lakota. Populärt så är det Tetonerna på prärien väster om Missourifloden som vi kallar för sioux. Enligt Ekots identitetsretorik borde man således inte använda ordet ”sioux”. Men längre än så sträckte sig inte kunskaperna om präriens indianer. Nog om detta.

Det finns andra större problem i dagens indianreservat som man borde diskutera istället. Diabetes bland indianer i de Nordamerikanska reservaten är ett kolossalt problem. I Pine Ridge Indian Reservation i Syd dakota är 45 procent av alla oglalas som är äldre än 45 år diabetiker. Det är åtta gånger över landets genomsnitt. Diabetes leder till njurproblem och dålig blodcirkulation. Detta resulterar i sin tur till amputationer av armar och ben. Lakotaindianer dör i högre takt än andra amerikaner av alkoholism (552% högre), diabetes (800% högre). Barnadödligheten är 300% högre än övriga landet, mord 83% högre och självmord 74% högre. Att köra bil i många reservat är direkt livsfarligt. På grund av berusade förare och dåliga vägar är siffran för trafikolyckor med dödlig utgång fyra gånger högre än i övriga landet. Många bryr sig inte ens att ta körkort för risken att åka fast i reservaten är liten. Förare utan utbildning är livsfarliga. Det ser vi även på svenska vägar.

Ett stort problem är att reservaten krymper. Många tror att ett indianreservat är ett reserverat område för endast medlemmar i en indianstam. Så är det inte. Till en början ägdes reservaten kollektivt av en hel stam. En ny lag från 1887, the General Allotment Act, tog bort det kollektiva ägandet och delade upp reservaten i mindre jordplättar som sedan delades ut till individer. Överblivet reservatland såldes eller överfördes till andra än indianer men förblev inom reservatets gränser. Som ett resultat av detta omfattas reservaten av flera olika ägare vilket skapar ett karaktäristiskt schackbrädsmönster.

Ett annat problem är Metamfetamin, ofta förkortat till ”Meth”, som är ett narkotikaklassat centralstimulerande medel. Det liknar amfetamin men är kraftfullare och mer beroendeframkallande. Drogen svepte över de amerikanska reservaten på 1980-talet. Många testade den nya drogen och blev snabbt beroende. Under 1990-talet betraktade de amerikanska myndigheterna Metamfetamin som en epidemi och man konstaterade att inga andra etniska grupper missbrukade drogen så mycket som amerikas indianer. Idag är drogen enormt omtyckt bland ungdomar i många reservat. Orsaken till drogens popularitet är att den är billig och att ruset varar upp till tolv timmar jämfört med det dyrare kokainets en till två timmar.

Missbruket av Meth är faktiskt den direkta orsaken till de höga självmordssiffrorna i de olika reservaten. Den säljs av indianer som indirekt då dödar andra indianer. Mexikanska knarkkarteller har riktat in sig på USA:s indianreservat. Man uppskattar att drygt 70 % av all Metamfetamin i amerikanska reservat smugglas in från Mexiko. Några av anledningarna till att drogkarteller har riktat in sig på indianreservaten är den komplexa och luddiga karaktären av den kriminella rättsskipningen på reservaten och att stampolisen historiskt sett har varit underfinansierade och underbemannade.

Det amerikanska ishockeylaget Chicago Blackhawks klubbmärke tycker jag är ett av världens vackraste. Just den här tröjan köpte jag 1973 i Gerry Cosbys sportbutik i Madison Square Garden i New York City. Jag köpte den delvis för att mitt favoritlag i NHL är Chicago Blackhawks men även för mitt stor intresse för Nordamerikas indianer. Även detta klubbmärke är nu utsatt för hot!

Här är tröjan med röd botten som då betyder att den använd vid hemmamatcher. Så mammor och pappor, kvinnor och män, flickor och pojkar fortsätt att använda ordet indian. Det är en praktisk benämning med en logiskt historik och är inte stötande och definitivt inte rasistiskt.